jeanettejson

Just another WordPress.com site

Sanning och hopp 2

Kollaps av David Jonstad. Vi vet att vi inte kan fortsätta använda så här mycket olja, men låtsas som om framtiden kommer att vara likadan som nuet, fast ännu snabbare och glittrigare. Det kommer inte att bli någon mild och välplanerad omställning till lågenergisamhället, det kommer att bli en rad motorstopp. Allt det där vet vi och det inte bara skaver, det är som en såg som klyver oss i två halvor. Det gäller att hålla isär de båda världarna. Låtsasvärlden där folk blir ursinniga av trängselavgifter och köttskatt. Den verkliga världen där man hittar ett fåtal ”hemliga vänner” att prata permakultur och självhushållning.

Den här boken inger hopp, inte för vår civilisation, men för vår förmåga att samarbeta och bygga nya enheter. Det måste inte bli ett allamotalla-krig, vi människor har förmåga att samarbeta och hjälpa varandra när det behövs. Bilden av kaos och väpnat våld i krisernas spår skapas och sprids för att skrämma oss till lydnad inför Mammon. Från New Orleans spreds bilden av svarta unga män som plundrade butikerna – men inte att de var de enda som kom med förnödenheter till nödställda barn och gamla.

Annonser

Sanning och hopp 1

All I want for christmas is planekonomi av Sara Granér. Ja, det hjälper lite att säga sanningen. Speciellt när man kopplar ihop två olika sanningar, typ Alliansen ljuger+Positivt tänkande suger och får ”mindfullness för högern”. För det ger både ett ordentligt skratt och insikten att det är inte mej det är fel på, det hjälper inte att kämpa på och tänka positivt…

Artikel som ger Pär Ström på nöten

Pär Ström är inte bara en allmän galning, han är en galning knuten till den näringslivsfinansierade organisationen Den Nya Välfärden och har typ egen ingång till SvDs ledarsida. Artikeln, som förklarar för oss mindre insatta hur Pär Ström använder lösryckta citat för att underbygga sina idéer om den stackars mannen som förtrycks av de onda feministerna, kommer inte att ha lika lätt att spridas, så desto viktigare att vi sprider den.

Till 24 okt

*Presentation av kursen för t. ex. min institution

*Skriva en sammanfattning av ”Slutet av världen”

Allmänna kapitalistfasoner

Danske invest Latinamerika: ”Den brasilianska medelklassen blir allt större, vilket gör att efterfrågan på bl.a. tandvård ökar.” Just det. Den som bara har ont i tänderna, men inga pengar, ”efterfrågar” inte tandvård. Den som bara är hungrig, men inte har pengar, ”efterfrågar” inte mat.

Gränser för tillväxt

Litteratursammanställning som uppdateras.

Rapporten ”Tillväxtens gränser” skrevs 1972. Då fanns ett val. Vi hade kunnat haft en helt annan värld idag. Rapportens förutsägelser har stämt skrämmande väl. ”Försök hitta någon ekonom som lyckats modellera framtiden 37 år i förväg, och
dessutom brett och uppmärksammat publicerat detta. Än mindre pricka in hur
ekonomin ser ut om 3,7 år.” ”Kanske beror ekonomers oförmåga att förutse framtiden på att de ekonomiska reglerna är påhittade, och ändras hela tiden? Medan grundläggande samband som levnadsstandard, matproduktion, befolkningstillväxt och resursutnyttjande inte påverkas av vilka ekonomiska teorier som för tillfället är i ropet?” ”Rådande ekonomiska teorier, inom t ex den nyklassiska ekonomin, säger att inget kan ta slut, för om det blir brist på något kommer guden Marknaden att ordna
fram alternativ. Problemet är att fossila bränslen skapades under en unik period
i jordens utveckling för 20-40 miljoner år sedan, och alla våra metaller
skapades för miljarder år sedan i någon stjärna. Oavsett vad Markanden säger så
kan den inte ändra detta. Och därmed hjälper inga ekonomiska teorier i världen.”

Rhizom

Rhizom är ett begrepp inom biologin, för en speciell typ av rotsystem som finns hos vissa växter, till exmepel ingefära, irisar och olika ormbunkar. Växter med rhizom-rötter är ofta svårutrotade eftersom det virrvarriga systemet av sammankopplade knölar och lökar överlever även om delar av det slås ut – det finns alltid mängder av andra vägar för näring och energi att ta. Ett rhizom kan också växa åt alla möjliga håll, från alla möjliga punkter, till skillnad från en träd-rot som förgrenar sig i sina ändar, och där allting leder tillbaka till stamroten. Deleuze och Guttari använder sig av rhizomet som ett generaliserat mönster för organisering av alltifrån rötter och människor till idéer och böcker.”

Bild

När vi har pratat om rhizom har jag förväxlat det med mykorrhiza, ett symbiotiskt rotsystem mellan en svamp och en fotosyntetiserande växt. Bild

Och när jag läser om de sex (sociologiska) principerna för rhizom undrar jag om ”heterogenitet – egenskapen att kunna associera och länka element av helt olika art till varandra” samt ”multiplicitet – en helhet med unika och specifika egenskaper som inte kan förklaras genom att lägga ihop de enskilda delarnas egenskaper var för sig” verkligen gäller rhizom, det låter mer som mykorrhiza tycker jag. Hur det än må vara med den saken:

En trevlig tanke vore att hitta något sociologiskt fenomen som gjorde skäl för namnet mykorrhiza!

Bara för att reda ut det här för mej själv: Svampens ”rotsystem” kallas mycel och liknar väl rhizom i de delar som är sociologiskt intressanta. ”Mycel är den vegetativa delen hos svampar, bestående av ett månggrenat nätverk av trådlika hyfer som växer under jorden eller inom ett annat substrat (till exempel ruttnande eller levande träd). Svampens välbekanta fruktkropp är enbart den reproduktiva, sporbärande delen av svampen: den består också av hyfer men betraktas som skild från mycelet.” ”Hyfer är de flesta svampars byggstenar. De är små tunna celltrådar. Hos de flesta svampar i skogen brukar hyferna bilda stora nät, mycel, under marken. Hyfers uppgift är att ta upp näring och hjälpa till med förökning.” Bild mycel